Var till en kanon bra sjukgymnast idag, grät floder och inser att jag inte alls på något sätt är stark just nu. Hon förstod att mycket av problemen är pga mitt psykiska mående, jag är tok spänd och har massvis med låsningar vilket hon talade om är väldigt vanligt vid en sådan här stor sorg eftersom man ofta biter ihop och spänner sig istället för att gråta, andningen blir ytlig och man lixom flämt andas... hon tittade på min rygg och kunde direkt tala om vart jag är spänd och vart låsningarna sitter. Hon började knäcka lös några låsningar (lät som ryggen var en knäckebröddskiva som någon klev på) men kunde inte göra allt för mycket första gången. Sedan satte hon akupunktur på de mest ömma punkterna från svanken upp till huvudet (en på handen också) blev mååånga nålar. Kände mig mycket bättre på en gång men hon fick ju även igång en massa känslor både genom att vi pratade om det som hänt och själva behandlingen.

Blir en rätt intensiv behandling nu då hela ryggen är inflammerad :( Att jag tränat har inte direkt förvärrad min rygg men påskyndade inflammationen att sprida sig om jag säger så... men hon tyckte det var super att jag kommit igång och tränat och tyckte det var roligt. Yogan tyckte hon absolut jag skulle gå på så fort jag orkade då den är bra med andningen också. Där tränar man ju på djupandning och det är ju precis vad jag behöver.

Sjukgymnasten gav mig en hel del att fundera på och jag ska de närmaste dagarna ta det lungt och jobba nära kroppen så det inte blir nya låsningar nu när det är så inflammerat. På fredag ska jag tillbaka och jag fick en tid till nästa vecka också sedan får vi se hur ryggen ter sig... antagligen kommer jag få gå och få akupunktur ett tag nu så musklerna slutar krampa och inflammationen ger med sig. Jag har ju fått akupunkturbehandling förrut i och med min knäskada och tycker det har fungerat bra som smärtlindring så jag tror ju verkligen på denna behandling!

Just nu är jag i valet och kvalet om jag ska sjukskriva mig ett par dagar eller inte, kroppen säger att jag borde men mitt psyke vill jobba... jag hatar att vara borta från jobbet... jag blir tokig på att gå hemma... risken med att gå och jobba är att läkningen tar längre tid... imorgon åker jag till jobbet iaf en stund så får vi se vad jag kommer fram till...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Swish och nu är sommaren här... eller sommarmånaderna har i alla fall börjat, sommarvärmen har inte direkt infunnit sig ännu. Förra helgen var vi på kosläpp, mysigt att se glada kor skutta ut mot sommarbete. Lekte lite i lekparken brevid bond...

Galet var tiden går snabbt! Nu har vi avverkat både jul och nytt år är påbörjat. Månaderna swishar förbi. Julafton firades här hemma tillsammans med min halva av familjen. Mamma, pappa, alla mina syskon med respektive och nästan alla barn (saknad...

Barnen fick en tidig julklapp av gudfar Stefan och Rosanna (och lille Sylvester) nämligen att besöka trolska skogen. Så fint att ge barnen upplevelser i present/ julklapp då de redan har så mycket leksaker. Jag fick också följa med, vilket jag tycker...

När barnen fyller år brukar vi slå ihop släktkalasett. Är ju bara 4 dagar mellan Filip och Lukas men ett par månader kvar tills Edwin fyller 4 år. Men vi brukar fira honom på samma gång. Bara långt att vänta gör honom och svårt att förstå varför kala...

I torsdags fyllde Filip 9 år. Började dagen med kalas i sängen. Paketöppning och go fika. Barnen får alltid önska vad de vill ha. En bok om rymden, cykellampa och en låda lego fick Filip. ...