Lukas har börjat bita sönder sina nappar, nappgris som han är blir det väldigt tokigt. Nappar är dyra, biter man dessutom sönder dom med vilje så blir jag tjurig... har nu gjort ett försök med att byta sort, hjälper inte det blir det nog nappavvänjning den hårda vägen... vilket jag inte alls är vidare sugen på :(

Men VAD ska man göra???

Vi försöker att han inte ska ha nappen hela tiden utan när han är trött, ledsen, ska sova och när vi åker bil... men bitningen går fort och så fort det blir hål slänger jag dom inför honom. Försöker förklara och till viss mån förstår han ju, "INTE BITA, SUGA" säger Lukas själv när han får nappen och suger demonstrativt på nappen men så är de där ändå bitmärkena och hålen i napp efter napp....

*gah* HUR gör man?

Lukas med nya esska nappen (lite billigare än mam). Nattskjortan har han lånat av storebror, han är sjukt snäll Filip alltså som frivilligt lånade ut favorit sovplagget nr 1, Luaks var stolt som en tupp över att få låna nattskjortan :)

Var till en kanon bra sjukgymnast idag, grät floder och inser att jag inte alls på något sätt är stark just nu. Hon förstod att mycket av problemen är pga mitt psykiska mående, jag är tok spänd och har massvis med låsningar vilket hon talade om är väldigt vanligt vid en sådan här stor sorg eftersom man ofta biter ihop och spänner sig istället för att gråta, andningen blir ytlig och man lixom flämt andas... hon tittade på min rygg och kunde direkt tala om vart jag är spänd och vart låsningarna sitter. Hon började knäcka lös några låsningar (lät som ryggen var en knäckebröddskiva som någon klev på) men kunde inte göra allt för mycket första gången. Sedan satte hon akupunktur på de mest ömma punkterna från svanken upp till huvudet (en på handen också) blev mååånga nålar. Kände mig mycket bättre på en gång men hon fick ju även igång en massa känslor både genom att vi pratade om det som hänt och själva behandlingen.

Blir en rätt intensiv behandling nu då hela ryggen är inflammerad :( Att jag tränat har inte direkt förvärrad min rygg men påskyndade inflammationen att sprida sig om jag säger så... men hon tyckte det var super att jag kommit igång och tränat och tyckte det var roligt. Yogan tyckte hon absolut jag skulle gå på så fort jag orkade då den är bra med andningen också. Där tränar man ju på djupandning och det är ju precis vad jag behöver.

Sjukgymnasten gav mig en hel del att fundera på och jag ska de närmaste dagarna ta det lungt och jobba nära kroppen så det inte blir nya låsningar nu när det är så inflammerat. På fredag ska jag tillbaka och jag fick en tid till nästa vecka också sedan får vi se hur ryggen ter sig... antagligen kommer jag få gå och få akupunktur ett tag nu så musklerna slutar krampa och inflammationen ger med sig. Jag har ju fått akupunkturbehandling förrut i och med min knäskada och tycker det har fungerat bra som smärtlindring så jag tror ju verkligen på denna behandling!

Just nu är jag i valet och kvalet om jag ska sjukskriva mig ett par dagar eller inte, kroppen säger att jag borde men mitt psyke vill jobba... jag hatar att vara borta från jobbet... jag blir tokig på att gå hemma... risken med att gå och jobba är att läkningen tar längre tid... imorgon åker jag till jobbet iaf en stund så får vi se vad jag kommer fram till...

Vi är inte så mycket för att fira jubileum och liknande, alla hjärtans dag är ju en fin tanke men jag håller med om att det börjar bli lite väl mycket press på att man ska köpa saker till varandra istället för att visa sin uppskattning. Jag köpte en ask chockladhjärtan som vi tog till kaffet efter maten, japp jag med, med risk för väldigt dålig mage men ibland bara måste jag ;)

Efter träffen med sjukgymnasten rådde hon mig att åka hem och lägg mig en stund, helst sova lite men iaf vila under en filt så barnen fick faktiskt en varsin film från ica så vi har haft en lugn eftermiddag. Först tittade Filip på Pippi medans jag och Lukas låg på soffan. Lukas hade nämligen inte sovit middag på förskolan så han somnade i bilen hem. Efter maten slog vi på Lukas film som var Lilla röda traktorn, ibland får man ha sånna dagar också!