Filip har SOVIT, hela natten!!! En gång gnydde han till igår men somnade om själv och har sedan sovit precis hela natten... jag och Petter har dock vaknat flera gånger om och undrat, förundrats över att han sover MEN vi vaknar fortfarande så där smått panikslagna...Varför har han inte vakna ? Lever han?

Kommer den oron släppa någon gång? Att något hemskt kan hända ens barn? Vi har ju en granne som förlorat ett barn i plätsligspädbarndöd så vi har ju uppleft det på relativt nära håll och varit på ett litet barns begravning och jag kan ju säga att det är det värsta jag någonsin varit med om, gör ont i hjärtat bara jag tänker på det.

Flera gånger har både jag och Petter varit livrädda för att gå och titta till Filip då han sovit hela natten, flera gånger har jag tvingat upp Petter då jag själv inte vågat, när Filip var mindre (koliktiden) slet Petter upp Filip en natt då han sovit, då han var så utpumpad att han verkligen sov djupt och inte reagerade då Petter petade på honom. Många gånger har vi verkligen varit skit rädd att nu är det kört... älskade unge vad vi älskar dig så hjärtat nästan går sönder. Så otroligt skönt att äntligen en hel natt på evigheter har vi fått SOVA!!!!

Kan tillägga att vi "börjat om" med sovrutiner, Filips säng har flyttat in i våran sovrum och vi håller på att bygga upp tryggheten Filip tidigare haft i sin säng, förr var han alltid nöjd att få sova i sin säng men på senare tid har han bara varit nöjd att sova i mamma och pappas säng men där kan han inte riktigt slappna av utan vill helst leka osh busa dessutom kliver han ur vårna säng själv. Om ett par veckor testar vi att flytta tillbaka sängen till hans rum och sen hoppas vi att sovningen ska bli bättre när han börjar på fsk och säkert kommer vara mycket tröttare på kvällarna än nu när vi bara är hemma.